(Uppdaterad 2020-09-04)
Om man tankar bensin i en dieselbil så skär mest troligt motorn. Matar man in en rakapparat i ett uttag med fel spänning och strömstyrka så kan den börja brinna. Detsamma gäller för kroppen, om man äter en felaktig kost så kommer den så småningom att börja protestera – med många olika diffusa symtom som följd. Får detta pågå tillräckligt länge så uppstår stora kroppsliga obalanser och näringsbrister som leder till en försämrad hälsa – både fysiskt och mentalt.
Den kost vi äter och dricker skall, förutom att gärna se god ut och smaka bra, tillhandahålla kroppen de näringsämnen den behöver; kolhydrater, protein, fett, vitaminer, mineraler och vatten. Dessa näringsämnen ger kroppen energi, får kroppens funktioner att fungera och agerar även byggstenar i alltifrån muskler och leder till skelett och hår. För att kroppen skall kunna utnyttja dessa näringsämnen måste maten sönderdelas i mindre beståndsdelar – detta sker med hjälp av matspjälkningen. Det är otroligt viktigt att äta en kost som innehåller alla näringsämnen men lika viktigt är det att själva matspjälkningen fungerar – så kroppen kan ta upp och använda dessa näringsämnen på bästa sätt.
Proteiner
Proteiner är kroppens byggnadsmaterial och finns i kroppens alla celler. Vid matspjälkningen delas proteinet upp i mindre beståndsdelar, aminosyror. Det finns sammanlagt ett tjugotal olika aminosyror där nio stycken är så kallade essentiella som kroppen inte kan tillverka själv; histidin, fenylalanin, lysin, tryptofan, isoleucin, metionin, valin, leucin och treonin. Därför måste man äta en kost som tillhandahåller alla dessa. Det protein som tillförs utöver kroppens behov används som energi eller lagras som fett.
Kolhydrater
Kolhydrater är oftast den vanligaste och snabbaste källan till energi för kroppen. Kolhydraterna kan delas upp i:
– enkla sockerarter (exempelvis glukos och fruktos)
– sammansatta sockerarter (exempelvis sackaros och laktos)
– stärkelse
– kostfibrer
De enkla sockerarterna ger snabbast energi där speciellt glukos behövs för hjärnans funktionalitet. Det är dock viktigt att maten består av tillräckligt mycket långsamma kolhydrater – som ger ett långsammare energiupptag och jämnare nivå på blodsockret – samt kostfibrer – som bidrar till en förbättrad tarmfunktion.
Fetter
Även fetter kan förse kroppen med energi men dess viktigaste funktioner är att tillföra kroppen essentiella fettsyror, hjälpa kroppen att tillgodogöra sig de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K samt isolera och hjälpa till att behålla kroppsvärmen. Fett kan delas in i:
– mättade fettsyror (exempelvis smör)
– transfetter (exempelvis margarin)
– enkelomättat fett (exempelvis olivolja)
– fleromättat fett (exempelvis fisk)
Viktiga fleromättade fettsyror är linol- och alfalinolsyra – som är essentiella och måste tillföras via kosten – och dessa ombildas till Omega 6- och Omega 3-fett. Obalans mellan dessa fetter kan resultera i många olika hälsoproblem och jobbiga symtom.
Vitaminer
Vitaminer är nödvändiga för kroppens välmående och funktionalitet då de behövs för omsättningen av proteiner, kolhydrater och fetter. De två grupperna av vitaminer är:
– fettlösliga vitaminer (A, D, E och K)
– vattenlösliga vitaminer (B och C)
De fettlösliga vitaminerna (förutom vitamin K) kan lagras i kroppen och därmed även överdoseras. Överskott på vattenlösliga vitaminer försvinner främst med urinen och kan därför intas i större mängd (förutom vitamin B12 som kan lagras under flera år).
Mineraler
Mineraler är kroppen byggstenar och måste tillföras genom kosten då kroppen inte kan tillverka dessa själv. De mineraler som kroppen behöver en större mängd av kallas makromineraler (Kalcium, Magnesium, Natrium, Kalium och Fosfor) medan mikromineraler eller spårmineraler (exempelvis Järn, Mangan, Koppar, Zink. Selen och Krom) behövs i mindre mängd.
Vatten
En kropp besår av en stor del vatten, över 50%, och därmed är vatten det vanligaste förekommande ämnet i kroppen. Halten är högst hos barn, sedan män och lägst hos kvinnor. Vattnet är livsviktigt för oss människor och alla andra levande varelser då det behövs i alltifrån transport av näringsämnen och reglering av kroppstemperaturen till bortförsel av avfallsämnen och syra-basbalansen. Kroppen tillgodogör sig vatten från dryck, fast föda och vid förbränning av näringsämnen till energi.
Den generella dieten i västvärlden idag är tyvärr katastrofal, med massor av raffinerat socker och andra snabba kolhydrater, processat kött och onyttiga fetter samt mat och råvaror med tillsatser, bekämpningsmedel, antibiotika, tungmetaller och mängder av andra kemikalier och gifter. Detta tillsammans med en matspjälkning som hos de flesta inte fungerar optimalt leder så småningom till näringsbrister och kroppsliga obalanser – som blir en stor stress på kroppen – och leder vidare in i den negativa stresspiralen. Som om inte detta vore nog så är maten vi äter idag långt ifrån lika näringsrik som den var bara en generation tillbaka – en konsekvens av det industrialiserade samhälle vi lever i idag. Lyckligtvis har fler och fler insett vikten av en bra kost och intresset och efterfrågan har därmed ökat för näringsrik och vegetarisk mat, fiberrika och fettsnåla livsmedel samt lokalproducerade och ekologiska råvaror.
Att förändra min kost och diet är den förändring, som tillsammans med en lugnare livsstil, har gjort absolut störst skillnad för min hälsa. Under många år, inte minst under mina universitetsstudier, åt jag en extremt dålig kost. Fokus låg på skräpmat såsom pizza och hamburgare, snabba kolhydrater från pasta, nudlar och ris samt massor av socker från mängder av godis och bakverk. Till detta drack jag litervis av läsk och mycket alkohol kopplat till de ett eller två krogbesök jag hade i veckan. Så min tidigare kost är en bidragande orsak till min nuvarande situation och tyvärr så tog det en lång tid att inse hur viktig kosten är får vårat välbefinnande. Så redan innan jag upptäckte och började med Näringsbalansering så hade jag anpassat min diet efter vad min kropp mådde bra och mindre bra utav. Jag hade valt bort och slutat med gluten, socker och alkohol samt försökte minimera de snabba kolhydraterna och äta mer fiberrika grönsaker i stället. Så då jag började mitt Näringsbalanserings-program så följde jag i princip den föreslagna dieten redan där fokus ligger på varma grönsaker och animaliskt protein. Råvarorna skall helst vara ekologiska och gärna närproducerade för att maximera näringsinnehållet och minimera stressen på lever och njurar – och därmed förenkla kroppens avgiftning. Grönsaker, speciellt rotsaker, innehåller en bra blandning av långsamma kolhydrater såsom stärkelse och fibrer tillsammans med mängder av mineraler och vitaminer samt är basiska och anti-inflammatoriska – något som de flesta mår bra av. Anledningen till att dom skall ätas varma – jag ångar mina – är att det förenklar matspjälkningen och gör det lättare för kroppen att ta upp näringsämnena. Även om den vissa del av dessa förstörs då maten upphettas så blir ekvationen ändå positiv i slutändan då de flesta idag har problem att tillgodogöra sig det man äter. Andra kolhydrater jag på senare tid har börjat äta är fullkornsris, lins/kikärtspasta, quinoa och hirs – alla är bra alternativ med högre andel fibrer.
Tillsammans med grönsakerna så rekommenderas animalist protein – speciellt kyckling, lamm, vilt, ägg och sardiner – då dessa är högvärdiga proteinkällor som överensstämmer med kroppens behov. Animaliskt protein snabbar på kroppens oxidation (metabolism) och tillhandahåller även många livsviktiga mineraler och vitaminer – exempelvis zink, järn och vitamin D – som är svåra att få i sig tillräckligt av med en vegetarisk/vegansk diet. Då det kommer till fisk så rekommenderas sardiner, kanske vildfångad lax någon gång då och då, då de flesta andra fiskar (och skaldjur) innehåller höga halter av tungmetaller (speciellt kvicksilver) och andra gifter. Fett bromsar oxidationen (metabolismen) så har man en snabb oxidation så kan man lägga till mer fett i kosten medan de i långsam oxidation (som mig själv) skall försöka minimera fettet. Olivolja är tillsammans med sardiner en bra källa till nyttiga omättade fetter och oljan kan ätas/drickas som den är, eller ringlas över maten/salladen. Utöver måltiderna skall man även försöka dricka 2-3 liter rent vatten per dag, inte minst för att underlätta tarmtömningen och avgiftningen. Som tur är har vi ju bra kvalitet på dricksvattnen här uppe i norr, annars rekommenderas ett bra källvatten. För att inte störa matspjälkningen så skall man försöka dricka mellan måltiderna – inte under tiden man äter. Om man dricker en större mängd vatten under måltiderna eller just efter så späder man ut magsyran och försämrar kroppens förmåga att spjälka maten. Nästan lika viktigt som vad och när man äter och dricker är hur man äter och dricker. Kroppen mår bra av att äta tre huvudmål vid ungefär samma tidpunkt varje dag. Det är viktigt att inte vara för stressad innan och under tiden man äter, att tugga maten noggrant (matspjälkningen börjar med saliven i munnen) och att gärna kunna sitta kvar och vänta i tio minuter efter avslutad måltid – så att matspjälkningen får lite lugn och ro till att börja bearbeta och spjälka maten.
Min diet är uppdelad på tre större mål per dag; frukost, lunch och middag. På senare tid (efter att dessa bilder togs) har jag börjat äta mer fullkornsris, lins/kikärtspasta, quinoa och hirs. Till frukost blir det oftast ägg
till lunch lamm
eller kyckling
och till middag sardiner
eller fetaost
– och givetvis massor av varma grönsaker till. Under helgerna brukar jag försöka lägga lite mer tid på matlagningen så då kan det bli tortillapizza
älgstek
eller vilttacos.
Då mina underpresterande binjurar har problem att hålla mitt blodsockret stabilt så blir det oftast ett dagligt mellanmål med majschips – helst blåa – under eftermiddagen
och ett kvällsmål bestående av majskakor och tahini en timma innan sängdags.
Jag försöker även dricka cirka tre liter kranvatten per dag – en halvliter per gång. Detta hjälper min mage och tarm att fungera bättre än den någonsin gjort förut och gör att jag lättare kan rensa ut det jag inte behöver och behålla och använda det min kropp behöver. Allt här i livet handlar ju dock om balans och att kunna njuta av det liv man har så ibland unnar jag mig en flottig hamburgare
eller en glutenfri pizza
– och jag mår inte det minsta dåligt över det:)
Hell and Back again 