(Uppdaterad 2020-11-06)
Koppar är en fantastisk mineral (metall) med en härlig färg, god elektrisk ledningsförmåga, bakteriedödande egenskaper och som är absolut livsnödvändig för människokroppen – men bara i mindre mängder. Därför kan obalanser i kroppens nivåer och hantering av koppar även skapa otrevliga och allvarliga symtom – och är ett stort och växande problem för människor idag.
Kombinationen av en stressig livsstil tillsammans med en näringsfattig kost – eller en vegetarisk diet utan zinkrika animaliska proteiner – leder förr eller senare till kopparobalanser. Då många tyvärr lever enligt ovan så är det inte konstigt att kopparobalanser är ett växande problem, samtidigt som detta inte är något som sjukvården kan eller vill erkänna eller åtgärda. Symtomen kan variera men många överensstämmer med vanliga hälsoproblem idag såsom trötthet, mag- och tarmproblem, försämrat immunförsvar (speciellt mot virus), sömnproblem, lågt blodsocker (hypoglykemi), depression och nedstämdhet, ångest och rusande tankar, hjärndimma och candida, allergier och utslag, kraftig PMS, acne och överkänsligheter av olika slag (exempelvis elöverkänslighet). Då det finns olika sorters kopparobalans; kopparförgiftning/överskott, kopparbrist eller en kombination av de båda, så är det inte konstigt att dessa obalanser kan skapa så många olika symtom. Kopparförgiftning/överskott kan man få vid för höga intag av koppar – eller höga nivåer av fel typ av koppar (otillgänglig koppar) – som den inte kan använda eller klarar av att avgifta. Vid kopparbrist så är intaget antingen för lågt, inte tillräckligt av den typ som kroppen kan använda (tillgänglig koppar) eller så har kroppen problem att binda till och använda den koppar som finns. Antagonisten till koppar är zink och dessa behövs båda i ett specifikt förhållande för att kroppen skall fungera bra. Kopparobalans uppstår ofta tillsammans med zinkbrist – vilket är ännu en orsak till de många varierande symtomen. Enligt mig är den vanligaste kopparobalansen en kombination av för mycket otillgänglig koppar och för lite tillgänglig koppar – oftast tillsammans med zinkbrist – som ofta beror på för mycket stress under för lång tid. En stressad kropp får både svårare att ta upp och använda den koppar den behöver (där transportproteinen ceruloplasmin och albumin spelar viktiga roller) samt att rensa ut den koppar den inte behöver – vilket gör kroppen ännu mer stresskänslig och den negativa stresspiralen är igång. Överskottet lagras där det gör minst skada – i fettvävnader och organ – men tillslut så blir överskottet för stort och symtomen och hälsoproblemen uppkommer. Andra – mer specifika – anledningar till kopparobalanser kan vara:
Underpresterande binjurar
Utmattade binjurar – på grund av stress eller andra orsaker – kan vara en starkt bidragande orsak. Binjurarna påverkar ceruloplasmin – kroppens huvudsakliga transportprotein av koppar – som binder koppar så att kroppen både kan använda det den behöver och avgifta det den inte behöver.
Försämrad avgiftningsförmåga
Koppar rensas huvudsakligen ut genom lever och galla – det vill säga avföringen. Allt som försämrar avgiftningen, leverfunktion, gallproduktion och mag- och tarmfunktion kommer så småningom att skapa kopparobalanser i kroppen – då överskottet som inte rensas ut lagras i viktiga organ och annan fettvävnad.
Högt kopparintag
Då koppar har många bra egenskaper så är användningsområden stora. Detta gör dock att risken för att få i sig större mängder än vad kroppen klarar av ökar. Många boenden har vattenledningar som kan avge mycket koppar i dricksvattnet. Amalgamfyllningar som ofta användes tidigare innehåller förutom kvicksilver och silver även koppar, och har bidragit med stor ohälsa för många människor. Kopparspiraler – som många anser vara ett bra preventivmedel – avger stora kopparmängder och kan skapa stora obalanser på kort tid. Dagens stora trend att äta mindre rött kött till förmån för vegetabiliska produkter bidrar även detta till ökade kopparobalanser. Baljväxter, nötter och frön innehåller väldigt mycket koppar i förhållande till zink – det vill säga raka motsatsen mot rött kött. Utöver det så innehåller många kosttillskott koppar, något som också är populärt idag.
Medfödda obalanser
Tyvärr föds många spädbarn med kopparobalanser idag. Detta då kopparöverskott och zinkbrist – precis som tungmetaller – överförs från moder till barn i livmodern. Det leder till en ond spiral då kopparobalanserna blir större för varje generation, symtomen blir kraftigare och uppkommer tidigare. Det kan även finnas genetiska problem som gör att kopparobalanser uppstår – såsom Wilson´s disease – då förmågan att hantera och rensa ut koppar är försämrad
Då en kopparobalans kan generera mängder av olika symtom som lätt kan förväxlas med annat så är det ofta svårt att upptäcka – och därmed problematiskt att åtgärda. Ett av de absolut bästa sätten att testa och upptäcka kopparobalanser är genom att göra en hårmineralanalys tillsammans med en kunnig terapeut. En hög kopparnivå på analysen kan vara en stark indikator på kopparobalans, men det finns även andra tecken på obalanser – exempelvis långsam oxidation (metabolism), höga kalciumnivåer, låga kaliumnivåer samt låga förhållanden mellan natrium och kalium (na/k) och zink och koppar (zn/cu). Även vid låga kopparnivåer i håret så kan man ha överskott av koppar i de djupa vävnaderna och organen – så kallad ”hidden copper” (gömd koppar). Det bästa rådet vid en kopparobalans är att minska stressen, och det gäller all sorts stress. Detta kommer att göra att binjurarna får slappna av, det parasympatiska delen av nervsystemet aktiveras, produktionen av ceruloplasmin ökar samt matspjälkning och avgiftning förbättras. Man bör även undersöka sitt intag av koppar – både genom mat och andra källor (kopparledningar, kopparspiral, amalgamfyllningar) – och försöka minska eller ta bort dessa. Livsmedel med hög nivå av koppar är skaldjur (speciellt ostron), lax, nötter, frön, kakao och baljväxter. Det kan också vara värt att försöka öka intaget av zink – från exempelvis animaliska proteiner – då zinkbrist ofta uppstår tillsammans med kopparobalanser. Intag av zink bör dock göras varsamt då det kan mobilisera mer lagrad koppar och därmed ökar koppardumpningarna med tillhörande symtom. Det finns även örter såsom mariatistel som stärker levern och dess avgiftningsförmåga. Tillskott av dessa kan förbättra utrensningen av koppar och det gäller även de tillskott som förbättrar gallflöde och produktion – oxgalla till exempel. Molybden är – likt zink – också en antagonist till koppar och tillskott av denna mineral kan sänka höga kopparnivåer. Men det finns som sagt ingen enkel lösning utan oftast så måste man attackera problemet från många olika håll, och därmed också ändra en stor del av sitt liv. Näringsbalansering är ett av de effektivaste sätt som jag har provat på för att komma till rätta med detta problem då det läggs stort fokus på att korrigera eventuella kopparobalanser.
Jag har nog lidit av någon typ av kopparobalans ända från tidig barndom, då jag ganska snabbt uppvisade symtom som kan kopplas till detta. Jag har funderat mycket på vad som kunnat lägga grunden till mitt problem med koppar – genetiska avvikelser, medfödda obalanser/brister, stora ingrepp i min tänder i tidig ålder, eller något i min levnadsmiljö – utan att riktigt hitta något bra svar. De första symtomen var nog dålig sömn och tillhörande trötthet, och att jag orkade mycket mindre än mina jämnåriga. Jag blev så småningom diagnostiserad med astma innan jag fyllt tio, men det är ju ingen orsak utan bara ännu ett symtom på kroppsliga obalanser. Här hade även mina allergier börjat bli riktigt jobbiga och jag reagerade kraftigt mot pälsdjur, kvalster och viss frukt – med typiska allergisymtom som resultat. Mitt immunförsvar var även försvagat där jag ofta fick stora vita virusblåsor i munnen – just viruskänslighet är ett vanligt tecken på kopparobalans/zinkbrist. Att mitt avgiftningssystem fick jobba hårt blev tydligt då jag fick massor av röda utslag – nästan som finnar – på rumpan och ibland andra ställen. Då inte lever och njurar klarar av att rensa ut alla gifter i den takt de behöver så börjar kroppen avgifta genom huden – som också är ett stort avgiftningsorgan – och det kan resultera i dessa röda utslag. Vid 12 års ålder uppkom nästa otrevliga symtom – hjärndimman – som också är väldigt vanlig vid kopparobalans och specifikt avgiftningsproblem och candida-överväxt. Jag kom ihåg hur jag försökte förklara detta för min kära mor utan att lyckas särskilt bra – jag tyckte det kändes som att ha sirap i skallen, att allt gick i slow motion eller att man hade en glasskål över huvudet. Detta ledde till min första CT-röntgen som jag gjorde innan jag fyllt 18, och det visade givetvis ingenting förutom vissa svullnader i bihålorna. Sjukvården skyllde allt på min astma och mina allergier och det var en förklaring som jag trodde på i nästan tio år. Efter att ha studerat några år – men en katastrofal kost och en allt annat än hälsosam livsstil – så skulle jag ut i arbetslivet och arbeta. Här blev stressnivån genast högre och det dröjde inte länge förrän min kropp började uppvisa fler och fler jobbiga symtom, samtidigt som de andra symtomen förvärrades. Förutom att vara extremt stresskänslig så fick jag nu även ”rusande tankar” (racing thoughts) – det kändes som om hjärnan gick på högvarv – och stundtals kände jag mig nedstämd och apatisk. När jag sedan åt eller drack socker och alkohol så förvärrades min hjärndimma , och jag mådde rejält mycket sämre efteråt och fick en vit beläggning på tungan. Detta insåg jag senare var ett resultat av candida-överväxt. Kroppen använder koppar för att bekämpa bakterier, mögel och svamp – däribland candida – så vid en kopparobalans med för lite tillgänglig koppar är det vanligt med mögelöverkänslighet och candida-problem. Det som tillslut gjorde att jag insåg att något var riktigt fel – att allt detta inte kunde bero på astma och allergier – var när jag insåg att alla mina symtom förvärrades framför datorn. Jag hade blivit elöverkänslig!
Det tog mig dock flera år innan jag förstod kopplingen mellan kopparobalans/överskott och elöverkänslighet, men det är egentligen ganska logiskt då koppar är – näst efter silver – den metall som har de bästa förmågan att leda elektricitet. Här insåg jag att jag var tvungen att ta ansvar för min egen hälsa och min hälsoresa inleddes. Innan jag gjorde min första hårmineralanalys så trodde jag att kvicksilver var mitt stora problem, då symtomen är snarlika. Men två års kelerande (med alfaliponsyra) bidrog bara till att dra igång en dumpning av metaller – inklusive koppar – och andra gifter som min kropp absolut inte var redo för. Här hade jag två år där jag mådde fruktansvärt illa – med en hemsk ångest, mängder av överkänsligheter och allergier samt ännu värre stresskänslighet – men som turligt nog även tvingade mig att göra min första hårmineralanalys. Den visade tydligt att jag var i långsam oxidation – utbränd helt enkelt – med alldeles för höga kopparnivåer. Detta bidrog till att jag insåg att en kopparobalans var en starkt bidragande orsak till många av mina hälsoproblem. Jag började nu aktivt försöka minska mitt kopparintag från kosten samtidigt som jag försökte stressa mindre och stötta mina binjurar samt avgiftningsorgan – speciellt levern och gallproduktionen. Detta gjorde att min kropp kunde börja rensa ut otillgänglig koppar och många av mina symtom förbättrades. Tyvärr så fanns det massor lagrat i de djupare vävnaderna som nu kroppen började mobilisera, för att så småningom kunna avgifta det. Detta kallas ”dumpningar” och kan innebära att man under kortare perioder får kraftigare – eller helt nya – symtom som sedan klingar av efter en tid, alltifrån några timmar till några dagar. All stress och sådant som ökar ämnesomsättningen kan trigga dessa dumpningar av koppar -med förhöjda kopparnivåer i blodet – så därför rekommenderas en stressfri livsstil med lagom fysisk aktivitet. När jag sedan upptäckte Näringsbalansering så fick jag ännu mer kunskap kring kopparobalanser samtidigt som det introducerade mig till nya verktyg som kunde underlätta avgiftningen och mildra symtom – där i bland kaffelavemang och IR-bastu.
Efter min nu drygt tio år långa hälsoresa så är det fortfarande min kopparobalans som jag kämpar mest med. Men då man först bör balansera upp kroppen – dess funktioner, processer och organ – så att den klarar av att börja avgifta koppar av sig själv, så tar det oftast lång tid. Jag försöker minimera all sorts stress så mycket jag bara kan samtidigt som jag ser till att få tillräckligt med vila och återhämtning, tillsammans med träning och fysisk aktivitet på en lagom nivå. Jag äter mindre av de livsmedel som innehåller mycket koppar och intar kosttillskott som stärker matspjälkning, avgiftning och gallproduktion. Fortfarande så upplever jag rätt kraftiga dumpningar, men då hjälper kaffelavemang samt att dricka vatten med fiberhusk i. Fiberhusk innehåller kostfibrer som binder vätska och kan mildra dom värsta symtomen och reaktionerna vid dumpningar. Sedan jag började med Näringsbalansering så har mina kopparproblem sakta men säkert mildrats. Tyvärr så har min kopparnivå ökat – och även tillhörande symtom – sedan jag trappade ner och slutade med den antidepressiva medicinen. Det visar bara vilka ytterligare obalanser många av sjukvårdens syntetiska droger skapar. När jag nu snart skall påbörja mina sex månader av funktionsmedicin så hoppas jag att jag kommer ännu ett steg närmare att besegra min kopparobalans som påverkat mitt liv negativt under så många år.
Uppdatering 2020-01-07
Jag har nu fått min kopparobalans bekräftad både genom de test jag gjort inom funktionsmedicinen (lågt koppar i plasma), samt tester jag gjort inom den vanliga sjukvården (lågt koppar i serum samt lågt ceruloplasmin). Vid vidare testning inom sjukvården för att utesluta Wilson´s disease, så visade mitt urin inga förhöjda värden – som annars är vanligt vid Wilson´s disease. Så mitt sökande efter grundorsaken till min kopparobalans går vidare…
Uppdatering 2020-11-06
Jag blir mer och mer övertygad om att det är genetiska avvikelser i min kopparmetabolism som orsakar min kopparobalans – tillsammans med den katastrofala diet och livsstil som jag hade under många år.
Hell and Back again 