Tiden flyger verkligen fram och det var nu ett tag sedan den förra uppdateringen, och det fortsätter hända massor. Jag har ju hela tiden sett min ”flykt” hem till min uppväxtort som en tillfällig lösning, för att kunna landa, samla kraft och förbereda mig för mitt nya liv – och en flytt närmare min käre son.
Nu är det dock nära, och om allt går som planerat så tar jag steget norrut inom kort. Det har varit en jävla resa – på ren svenska – men det är en resa, erfarenhet och personlig utveckling som jag aldrig skulle vilja ha ogjord. Jag står numera stadigare än jag kanske någonsin gjort tidigare, och känner mig redo både fysiskt, psykiskt och professionellt att påbörja mitt nya liv i en större stad närmare min son.
Då det kommer till företaget (Livsstilsbalansering) så fortsätter det rulla på. Med fler kunder så bygger jag upp min erfarenhet, vilket gör mig mer självsäker i min yrkesroll. Personlig rådgivning för privatpersoner, kostrådgivning för idrottsföreningar och mer allmänna föreläsningar för intresserade känns alla som områden som jag vill satsa på och fortsätta utveckla. Sedan har jag även andra visoner som jag vill utforska, men det får ni höra med om framöver. Denna tid innan flytten lägger jag mycker krut på att förbereda mig själv, min hemsida och min kommunikation på att komma till en större stad med en ny marknad.
Jag har de senaste veckorna kämpat mot ”kopparmonstret” och en kraftig utrensning/avgiftning/dumpning. Jag brukar ofta uppleva en sämre period en bit in på hösten när kylan, fukten, blåsten och regnet kommer. Men istället för att som tidigare deppa ihop på dom sämre dagarna så ser jag det nu istället positivt – det är ju ett styrketecken att kroppen har energi att rensa ut, och skiten måste ju ut förr eller senare. Och efter varje period av utrensning/avgiftning/dumpning så känns ju kropp och själ mycket starkare än innan. Min senaste hårmineralanalys bekräftade även detta – då alla indikatorer på min kopparobalans utvecklats positivt.
Det är nu även snart ett år sedan min mor gick bort. Jag har hittat min nya vardag utan henne, även om hon alltid finns med mig. Hon var och är den enskilt största anledningen till att jag nu sitter här och med tillförsikt, hopp och framtidstro ser fram emot min flytt norrut.
Ta hand om er – rock on!
Hell and Back again 